Till alla mina fina anhängare (inte visste jag att ni var så många): I’m back!
I år valde jag att spela lite hard to get och jag kan konstatera att det verkligen har betalat sig. Jag har aldrig känt mig så här eftertraktad. Det finns knappt en enda människa som inte uttryckt sin upprördhet över min bortvaro. En del har till och med sagt sig övertygade om att jorden kommer gå under om jag inte anländer. Smickrare där. Det är så att man blir generad.
För att hålla tillbaka min hybris har jag intalat mig att ni alla överdrivit lite. Det var dock inte helt lätt idag när jag på löpsedlar runt om i stan kunde läsa om mig själv och att jag äntligen var tillbaka.
Tro nu inte att min sena ankomst kommer göra att ni går miste om något. Jag jobbar snabbt. Jag har redan bjudit på isvindar, fastfrusna cykellås, istappar, snöslask, förfrusna fötter och infrastrukturproblem.
Och sjukdomen som smittar bara genom att man tittar på varandra, och som jag så stolt givit mitt namn, kommer snabbt att bre ut sig och slå ut vårdavdelningar, dagis, skolor och arbetsplatser inom bara några dagar.
Jag vill passa på att tacka er alla för ert fina stöd. Det här kunde jag aldrig drömma om. Nu tar jag över spakarna och lovar att jag inte ska lämna er förrän i maj någon gång. Ha det bra!
Hälsningar
Vintern
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar